Förberedelser och åter förberedelser...
Vi var länge osäkra på om vi skulle ta med Lycka på utställningen i Stockholm eftersom hon nyss haft kull och pälsen inte precis var i toppkvalitet. Men efter lite rådgörande med hennes uppfödare så bestämde vi att hon fick följa med ändå, om inte annat för att tävla i avel för första gången. Vi hade tidigare bestämt med kattungeköparna att vi skulle få låna tillbaka småttingarna till utställningen, så på lördagen åkte vi och hämtade Madicken från sitt nya hem i Örebro. Emil mådde inte så bra efter att han ramlat illa och stukat benet, så hans matte och vi bestämde att han fick vara hemma och krya på sig istället. Att plocka in Madicken i katteriet igen var inga problem alls. Hon trippade fram till alla och hälsade och sedan hade de full fart hela kvällen med bus i hela huset. Samtidigt var det full fart på matte och husse för att få ordning på alla papper och alla saker som skulle med på utställningen. Var är bekräftelsen? Var är Lyckas stamtavla efter senaste veterinärbesöket? Är alla burskynken strykta? Var är de extra matskålarna?...

Klockan fyra nästa morgon ringde väckarklockan, och som alltid på utställningsmornar undrade vi vad tusan vi håller på med. Men, när kaffet runnit ner och huvudet börjat piggna till så började vi plocka samman katter och oss själva och sätta oss i bilen. Efter två timmars bilresa med lugna och relativt tysta katter så ankom vi till Märsta. Veterinärkontroll och incheckning gick snabbt och smidigt eftersom vi var ganska tidiga, och vi var snart färdiga med inredningarna i burarna. Rutinerade Lycka fick sitta i en egen bur denna dag och hon satte sig lugnt och åt så snart hon blev utsläppt ur transportboxen. Även kattungarna fann sig snabbt i den nya miljön och besökte både toalett och mat- och vattenskålar mycket snart.

Full fart från början!
Först på morgonen skulle alla kattungar dömas i kullklass för Maud Olsen Johansson. Att Maud fick döma kattungarna var extra roligt, eftersom det är hennes katter som ligger bakom Tidernas katter, som Lycka kommer från. Alla kattungar fick mycket beröm av Maud för bra pälskvalitet och benstomme. Hon gillade deras trekanter och profillinjer, även om Ronjas är något sämre än de andras. Kullen vi konkurrerade mot var dock snäppet bättre, så vi blev tvåa i den klassen.

Nästa moment var Pippis bedömning som även den var hos Maud. Även här fick hon beröm för bra benstomme, harmonisk trekantsform, utmärkt profillinje och pälskvalitet. Hon blev Ex 2:a i klassen efter en ännu bättre liten tjej. Hon skötte sig bra men tyckte det var ganska otäckt att vara på utställning så hon behöver öva sig en del så att hon blir trygg i den situationen.

Nu blev det dags för Ronja och Madicken samtidigt men vid olika domarbord, så nu fick vi dela upp oss för att hinna med. Ronja bedömdes av Eiwor Andersson och även här blev bedömningen helt okey. Eftersom vi själva tyckt att Ronja hela tiden varit lite svagare i förhållande till standarden så hade vi ganska låga förväntningar på hennes bedömning. Eiwor tyckte att Ronja var en lovande, söt liten hona med bra storlek för åldern. Bra kroppsbyggnad, långa ben och excellent päls. Hon påpekade dock att hon har lite rufism över ryggen. Ronja hade ingen konkurrens så hon fick sitt Ex 1 utan problem. Hon skötte sig utmärkt på domarbordet men ville såklart gärna iväg och upptäckta både det ena och det andra

Stoffe tog hand om Madickens bedömning och den gjordes av Judith Zuurveld. Hon fick mycket bra omdöme från Judith som framför allt gillade hennes profillinje och hennes kroppsform. Precis som för de andra så fick även pälsen och benstommen beröm. Som allmänt intryck fick Madicken att hon var en intelligent ung dam. Hon blev Ex 1 av två för Judith. Madicken skötte sig bra hon också vid domarbordet, men om hon kommer ut fler gånger behöver hon öva sig lite på att sitta still. Sitta still är ju inte kul när det finns så mycket annat roligt att göra! 

Direkt efter Madickens bedömning så kom Lyckas, det var verkligen full fart ett tag. Som tur var hade vi backup i form av Kickis pappa Hasse som var redo att rycka in och ta upp katter till bedömning.

Lycka gick hos Nurit Pahl och hon tyckte att triangeln var väldigt bra, excellent profil men lite platt panna. Kroppen har bra proportioner och ögon och öron har bra placering och form. Pälsen var däremot inte i kondition alls för dagen, men det var vi som sagt medvetna om. Lycka var ensam i klassen men vi blev ändå glada då hon fick sitt CAGCIB eftersom det betyder att hon fått poängen som krävs. Lycka var som alltid lugn och sansad men tröttnade på att sitta still framåt slutet. Med Lycka var det inga större överraskningar, det var mest roligt att hon fick komma ut igen och att hon fick sitt certifikat.

Men nu måste det väl ändå bli en lugn stund? Jo, en stund blev det faktiskt lite lugnt så att vi hann med en kaffe innan det blev dags för nästa moment. Nu var det nomineringar!

Nomineringsdags!
Först ut var Eiwor med Ronja. Inga förväntningar där alls, men det visade sig att hon inte hade någon konkurrens och Eiwor bestämde sig för att hon var tillräckligt fin för att bli nominerad. Vi blev såklart jätteglada för det hade vi inte alls väntat oss. Näst ut var Nurit med Lycka. Här gick det inte på grund av pälskvaliteten, precis som väntat. Så blev det Madickens tur hos Judith. Nervös Kicki höll Madicken denna gång och blev mycket glad när hon blev nominerad. Två kattungar i panel av tre, det är inte fy skam! Pippi blev ju Ex 2 så hon var inte med och tävlade om nominering över huvud taget.

Väl i panel så småningom så hamnade småttingarna bredvid varandra och assistenterna hade fullt upp med att försöka hålla isär dem från varandra. De kunde ju inte veta att de kände varandra och tyckte det var mycket konstigt att de helt plötsligt var tvungna att sitta med en vägg mellan sig!

Bägge två skötte sig bra när det blev dags för domarna att titta på dem, även om Madicken tyckte det var ganska tråkigt att sitta still mot slutet. Det blev inga röster för någon av dem i panelen men vi var så nöjda ändå för dagen.
 

Vårt namn kom ändå upp i panelen då det visade sig att Lycka blivit bästa avelshona tack vare bäbisarnas nomineringar, så vi gick definitivt inte tomhänta från Märsta.

Slutligen var det dags att sätta sig i bilen för resan hem och till Örebro för att skjutsa hem Madicken. Hemkomsten blev välkommen och det blev till att stupa i säng ganska direkt. Det blev en lång dag, men vi är helt klart nöjda med kattungarnas debut, och med Lyckas debut som avelshona!